söndag 25 september 2011

wrong

Saknar det jag hade med dig. Inte oss, bara stunderna. Det är så svårt att veta vad man egentligen kände. Vad man känner nu.
   Ibland känner jag inget alls, ibland alldeles för mycket. Ibland hoppas jag på att bara få känna något. Jag vill känna. Jag vill kunna känna något lyckligt, något fruktansvärt.
   Stunderna vi delade tillsammans var nog lyckliga. Även fast jag inte kände då vill jag våga tro det nu. Allt gick för snabbt med dig. Vi hann aldrig känna, vi bara blev.

Inga kommentarer: